Scenario 2 Stig

Stig ska åka längs den gröna linjen men han får snabbt reda på att det är signalfel vid slussen, vilket innebär att varken röda eller gröna linjen fungerar. Stig vill kolla efter ett annat sätt att ta sig fram och se när tunnelbanan fungerar igen. Han ser ingen att fråga och öppnar då appen "Res i Stockholm" som barnbarnen laddat ner på hans smartphone. Han får igång appen på telefonen men förstår inte direkt hur han ska hitta trafikinformation och alternativa rutter. Han prövar att klicka på sök-rutan högst upp i applikationen, för att sedan söka efter “trafikinformation”, men sökningen ger inga träffar. Appen begär sedan tillstånd till platsinformation. Stig blir en smula ängslig. Han vill ju inte att folk ska veta var han håller hus, han vill bara hitta en annan väg att ta sig fram på. Han startar om appen men lyckas ännu en gång inte få den information han vill ha. Han väntar tills tågen börjar gå igen och blir sen till sitt bridgespel. Han har sedan en trevlig kväll med sina vänner.

Scenario 1 Stig

Det är mitt på dagen. Stig har hoppat av pendeln från Huddinge ( Zon A ) och sitter på tunnelbanan mot medborgarplatsen för att spela bridge. Av misstag hade Stig ställt in reskassan på en zon. När han kom in i zon A vid Årstaberg kommer kontrollanter och Stig får förklara sig men klarar sig undan böter. Dock är humöret inte på topp.

Det är några tiggare på tunnelbanan och någon spelar fiol. Stig har sina fina bridge-byxor på sig och oroar sig över att sätet är smutsigt, eftersom många har fötterna på sätet. Stig fick vänta längre än vanligt mellan pendeln och tunnelbanan, de nya tidtabellerna är inte lika bra synkroniserade som förut vilket gjorde att han missade sin ordinarie tid.

Stig tänker att han kanske skulle kunna ta någon annan resväg men han är osäker på hur han ska åka eftersom han alltid brukar åka på samma sätt. Därför bestämmer sig Stig för att helt enkelt vänta på att han ska kunna åka vidare. Bridgespelandet tog lite längre tid än vanligt vilket gjorde att det började bli kvällstid när Stig begav sig hemåt. Stig känner sig lite obekväm eftersom han är praktiskt taget ensam ute men resan hem går utan problem.

Scenario 2 Ulla Britt

Ulla-Britt har precis hämtat barnbarnen på Odenplan och ska ta med dem till Gamla Stan för att köpa glass. Klockan är 15:00. Tidigare var Ulla-Britt stressad att ta sig hem till Åke men nu har hennes son ringt och förklarat att han slutat arbetet tidigt idag. Han kan åka hem till pappa (Åke) och ta hand om honom så kan Ulla-Britt få en trevlig eftermiddag med barnbarnen.

Det är väldigt lite som Ulla-Britt har att tänka på annat än att ha en lugn dag. När hon och barnbarnen kommer fram till spärrarna ber hon SL-vakten öppna så hon kan få igenom barnbarnen utan några problem, vakten är trevlig och allmänt glad och vinkar glatt åt barnbarnen, som skrattar till. Det gör Ulla-Britt glad och trots att när de tagit sig ned till perrongen och måste vänta fem minuter på nästa tåg så känner Ulla-Britt en lugnad som hon saknad sedan Åkes stroke. När tåget kommer är det många som ska av så Ulla-Britt håller hårt om barnbarnens händer så att de inte hamnar efter. Till slut kommer de på tåget och finner många lediga platser så färden till Gamla Stan blir väldigt trevlig och Ulla-Britt får leka med barnbarnen.

Scenario 1 Ulla-Britt

Ulla-Britt åker från slussen till Odenplan 14:00. Det är en solig vårdag. Hon använder reskassa och vet inte hur mycket som hon har kvar så fyller därför på 50 kr för säkerhets skull. Hon ska hämta barnbarnen som går på en dagis på Odenplan.

Ulla har precis lämnat lägenheten där Åke är och hoppas på att kunna vara tillbaka i god tid, då det finns mycket för henne att ta hand om. När hon går igenom spärren smiter en ungdom förbi då hon öppnar den, Ulla-Britt blir rädd då spärren börjar tjuta och irriterad på ungdomens respektlöshet. Irritationen växer då Ulla märker att rulltrappan är ur funktion, så hon måste vänta på hissen, hon blir orolig att hon ska bli sen till upphämtningen, hon har redan haft en smått stressig förmiddag.

Som tur är har Ulla-Britt som vana att vara ute i god tid när hon ska resa, så hon lättas lite. Dock får hon ändå vänta ett litet tag nere på perrongen eftersom hon har inte kunnat kolla upp när ett tåg hon kan ta åker, via Slussen går nästan alla linjer och hon ska ta gröna. “Jag måste hitta ett snabbt och enkelt sätt att kolla upp mina resor i förväg”, tänker Ulla-Britt för sig själv. När tåget äntligen kommer är vagnen fullsatt och Ulla-Britt blir besviken när ingen erbjuder henne plats, hon ber en ungdom ge henne sin plats och får därefter sitta resten av resan.

Väl framme vid Odenplan är det trångt vid avstigning, Ulla hinner nätt och jämt hämta barnen i tid.

Sekundär persona Stig Göransson

Stig "ICA" Göransson, 82 år, fabriksarbetare

BAKGRUND

Stig är en tidigare fabriksanställd med grundskoleutbildning. Han bor själv i centrala Huddinge i en liten etta sen hans fru Elsa gick bort för 3 år sen. Han håller sig mycket för sig själv och umgås mest med gamla kollegor från fabriken, de har regelbundna bridgespel och går även ut på teater någon gång i månaden. Förutom det spenderar Stig sin tid med att bygga och måla modellflygplan, en hobby han har haft enda sen han var en liten pojke. Han har alltid varit intresserad av teknik och har försökt hänga med i utvecklingen. Han köpte en smartphone nyligen men har inte riktigt lyckats förstå hur han ska göra för att använda den. Hans barnbarn har hjälpt honom med att installera all de apparna som han har.

PERSONLIGHET

Stig är en ensamvarg som inte gärna socialiserar med folk han inte känner i onödan. Därför vill han att allt ska fungera som det ska utan att han behöver fråga om hjälp eller säga till folk som inte sköter sig. Han blir ofta frustrerad när han inte kan lösa problem själv och måste be andra om hjälp. Stig har sina rutiner och allt han gör brukar utföras samma tid och på samma sätt varje vecka. Att få dessa rutiner störda gör honom arg och bitter.

DAGENS LÄGE OCH MÅL

På onsdagar spelar Stig alltid bridge på medborgarplatsen. När han åker för att spela måste han därför göra ett byte i T-centralen från pendeltåg till tunnelbana. Sessionerna brukar börja runt 13:00 och pågår så länge Stig och hans vänner känner för. Efter deras spelande går de ofta ut för att äta och prata.

Primärt persona Ulla-Britt

Ulla-Britt, 70 år, Pensionerad svensklärarinna

BAKGRUND

Ulla-Britt är en pensionerad svensklärarinna. Hon är uppväxt i Stockholm och bor nu i en lägenhet på Södermalm tillsammans med sin man Åke. Hon har barn och barnbarn som också bor i Stockholm. Åke har haft ett slaganfall och Ulla-Britt måste ta mycket ansvar för att få hemmet att fungera. Barnen har fullt upp på sina jobb och Ulla-Britt måste även rycka in där och hämta barn från förskola men hon gillar att spendera tid med dem så hon hjälper gärna till.  

Sen hon pensionerade sig ägnar hon sig mest åt lugna dagar med aktiviteter främst mitt på dagen, till exempel hämta barnbarnen på dagis eller fika med vänner. Hon tycker om att ta promenader. Hon är mån om att spara pengar eftersom hon lever på sin pension som räcker till men inte ger så mycket utrymme för vårdslös spendering.

Än så länge har hon inte haft några allvarliga hälsoproblem, hennes syn har försämrats de senaste åren så hon känner sig inte bekväm med att köra bilen längre men förutom det har hon klarat sig ganska bra. På grund av var de bor har det inte påverkat hennes vardag så mycket att inte kunna köra och om hon skulle behöva skjuts nånstans brukar barnen ställa upp.

PERSONLIGHET

Ulla-Britt är en lugn och snäll person som gillar att spendera tid med familj och vänner. Nu när hon är pensionerad försöker hon bara ta varje dag som den kommer då hon känner sig nöjd med vad hon har gjort i livet. Det finns få saker som gör henne riktigt stressad men hon kan bli orolig om saker inte går som hon hade planerat.

DAGENS LÄGE OCH MÅL

Ombyggnationer och stökiga vagnar gör att hon får stressiga resor. Hennes mål är att allt fungerar som det ska, att hon kommer i tid och att resa ekonomiskt. Ulla-Britt tycker att dagens teknologi är krånglig att sätta sig in i och använder därför andra sätt att planera resor och köpa biljetter.

Hon stör sig på plankning och ungdomar som inte beter sig, exempelvis när de är högljuda eller sitter med sina fötter på sätena. Dessutom tycker hon att det är jobbigt med ökningen av tiggeri och musiker på tunnelbanan, så pass att det är lite av ett ångestmoment att ta tunnelbanan nu för tiden.

State of the Art - Jacob Sörme

Uppdaterades med källor 2016-05-24

Många av de vi intervjuade klagade på tiggeri i och kring tunnelbanan. Både klagomål kring spelning av musik i samband med tiggeri och försäljning av t.ex. tidningar som form av tiggeri förekom. De jag pratade med, kvinnliga pensionärer, menar att deras målgrupp speciellt är utsatt för tiggeri. Med detta som bakgrund ska jag undersöka hur olika EU-länder förhåller sig till tiggeri.

Utvidgningen av EU, 2004 och 2007, med tolv nya östeuropeiska länder gjorde det möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Bulgarien och Rumänien att söka sig till andra länder (1). Det är svårt att hindra folk från att resa och tigga, på grund av den fria rörligheten (1). I vissa EU-länder är tiggeri förbjudet, vilket ger större möjlighet för polis att ingripa. Den ekonomiska krisen i södra Europa kan ha bidragit till att tiggare börjat resa till norra Europa istället för Medelhavsländerna (2).

I Grekland är tiggeri olagligt och straffet kan vara fängelse eller dryga böter. I Norge är tiggeri inte olagligt. Det finns dock lagstiftning om olika lagar kring tiggeri kommunvis. Vissa kommuner har förbjudit tiggeri. I Rumänien är tiggeri förbjudet. I Storbritannien är det sedan 1824 förbjudet att tigga. Det är dock svårt att genomdriva lagen, tiggeri förekommer.

I Sverige är det inte förbjudet med tiggeri, så länge det inte kan klassas som människohandel eller ofredande. Att gatumusiker ställer ut en form av sparbössa vid sig anses inte som tiggeri. Om gatumusikern påstridigt ber om pengar klassas det dock som tiggeri (3).

SL i Stockholm har tidigare hävdat att de har rätt att avvisa tiggare och förbjuda tiggeri. Det finns dock inget i Svensk lag som tillåter att man förbjuder tiggeri. SL fick backa från detta påstående (1).

(1) Lotta Nylander, "Tiggeri genom tiderna ett socialt dilemma"
(2) Groth, Annette, "The situation of Roma in Europe: movement and migration"  
(3) Frågor och svar: Tiggarna i Stockholm, DN 2013-03-15 

Redigera

Sammanfattning av intervjuer och SotA-analyser.

Intervjuer

Utifrån våra intervjuer har vi fått information om problem som målgruppen känner att de har.

Majoriteten av målgruppen använde reskassa med några undantag på års- respektive månadsbiljett. Detta beror främst på att de inte åker så ofta och vill få ut så mycket som möjligt av vad de betalar.

Målgruppen vänder sig till tunnelbanan för att det går snabbt och är lättare än att köra bil. Vissa hade inte bilar.  De flesta åkte några gånger i veckan men det var inte många som åkte varje dag.

Majoriteten åker mitt på dagen och skulle inte känna sig bekväma med att åka för sent på natten.

Mobilapplikation är ovanligt för att ta till sig information men förekom i vissa fall. De andra använde högtalarsystemet eller kände till avgångstiderna tillräckligt väl för att inte behöva kolla upp.

Målgruppen uppfattar inga större problem med sittplatser men behöver ibland säga till för att få en plats.

Särskilda problem som uppkommit under intervjuerna är störelsemoment (musik och tiggeri samt stökiga ungdomar), synfel, krångliga applikationer, tidtabellsbyten som stör synkningen av olika transporttyper och förseningar.

Målgruppen tycker det är lätt att hitta på stationen och är i regel nöjda med regelbundenheten av avgångar.


"State of the Art"-analyser

Våra analyser har varit på reseappar, sl.se, tiggeri, vad SL har gjort för att öka tillgängligheten på tunnelbanestationen och system för synskadade som åker kommunalt.

Genom analyserna har vi fått information om vad som gjorts i området tidigare och hur tillgängligheten är på några av dagens mest populära applikationer och hemsidor.

Applikationer kan se krångliga ut från början men inte vara så svåra när man fått vana i applikationen. Detta kan lösas t.ex. med en hjälpskärm när du använder appen för första början och genom att ha en applikation/hemsida som inte visar så mycket information på en gång.

Återkommande nackdelar i system är att det inte alltid är självklart hur de fungerar och att de är lätta endast om man har erfarenhet av att använda dem tidigare.

Slutsatser
Från intervjuerna ser vi att många inte har så stor koll på information om avgångar och att många är negativt inställda till att använda mobilapplikationer för att de anser att det verkar för krångligt. Problem vi kan angripa i vår design är ljudnivå på vagnar, tiggeri, applikationer som är lätta även för de helt utan erfarenhet och eventuellt något för att få målgruppen att känna sig säkrare med att resa på natten.

State of the art-analys, Lucia Edwards

Då andra i gruppen har analyserat appen ”Res i Stockholm” som är tillgänglig för mobiler som kör iOS och Android tänkte jag analysera vilka alternativ som finns för de som kör Windows Phone. Jag har därför valt att analysera appen Stockholm Travel med fokus på hur en mindre teknisk person skulle hantera appen.

När appen startas möts man av en menysida där man kan välja mellan att:

•  Planera resa
• Kolla avgångar
• Kolla spårtrafikkarta

Startmenyn

Den enklaste typen av reseplanering görs genom att man väljer vart man avgår från och vart man vill komma, detta kan vara en hållplats som man själv skriver in, en adress som man själv skriver in, val från en lista med de senaste använda hållplatserna, hållplatser som ligger nära eller från en lista med favoriter. Är man inte helt säker på hållplatsens namn kan man börja skriva så ges alla hållplatser som passar in. När hållplatserna har valts kan man välja tid och datum som man antingen vill senast vara framme eller tidigaste åka.

Söksidan

När man har fyllt i sin reseinformation trycker man på en sökknapp och det alternativ som passar bäst in på det man har sökt efter visas, man kan skrolla till senare avgångar genom att swipea åt vänster. För varje resa anges avgångstid och vilket färdmedel man ska ta, t.ex. Buss 601 mot Danderyds sjukhus eller t-bana 14 mot Liljeholmen, och när man är framme. Den totala restiden visas tydligt högst upp med antal byten och ankomsttiden.Från planera resa är det lätt att återvända till startmenyn genom att trycka på hemknappen längst ner.

Sökresultatet

Slutsatserna jag drar av analysen är att Stockholm Travel är en tydlig och välfungerande app vad gäller reseplanering med SL. Huvudmenyn ger tydliga alternativ så det finns ingen risk att man hamnar fel, själva sökalternativen är enkla och skulle kunna hanteras av en mindre teknisk person. Jämfört med Res i Stockholm-appen som finns för iOS och Andoird tycker jag att Stockholm Travel är vänligare för teknikovana personer. Appen är tydligare vad gäller startsidan och att välja startpunkt och destination. En mindre teknisk person skulle antgaligen inte kunna använda alla appens funktioner på det mest effektiva sättet men jag tror att de skulla klara av att söka på en enklare resa.  

State of the art analys - Lars

Då vår fokusgrupp är pensionärer så har jag valt att analysera tillgängligheten inom SL-trafiken, specifikt tunnelbanan, eftersom den är viktig för bland annat pensionärer.

Vägen till perrongen
För att komma till perrongen finns det på flesta stationer trappor, rulltrappor och hissar. Om en av dessa går ur funktion brukar information om det komma upp på SL:s hemsida, ibland också direkt på tidsskyltarna.

På perrongen
Själva marken är alltid utrustad med en vit kant och kännbara markeringar. Medan markeringarna mest är tänkta för blinda personer, så hjälper de vita kanterna alla som har någon sorts synnedsättning. De skapar en kontrast så att man enkelt kan se kanten av perrongen. Vissa stationer har också inbyggda lampor i marken, dessa blinkar när ett tåg närmar sig. Dessa hjälper enormt för de med synnedsättning och borde enligt mig installeras på många fler stationer.

Vid tidsskyltarna finns det så kallade "pratorer" som aktiveras när man står under dem. De kan då läsa upp de närmst kommande tågavgångarna. Dessa uppläsningar och utropen när ett tåg faktiskt anländer har dessutom distinkta röster beroende på om tåget är på väg söderut eller norrut. Är den på väg söderut är det en mansröst, annars en kvinnoröst.

På tåget

Vid ändarna av varje tågvagn så är ett säte borttagen för att göra extra plats för de med behov. Den kan användas för allt från rullatorer till barnvagnar. Utgenom vagnen är en andel av sätena markerade som "prioriterade sittplatser" med skyltar, men inget mer. Alla ledstänger och handtag på tåget är helgula. Den gula färgen gör det lätt att se dem och faktumet att alla är samma färg skapar en känsla av familjäritet. Så fort man ser en gul ledstång förstår man att den är tänkt för att hållas i. Alla nya tåg har flera skärmar i varje vagn som visar nästa station ackompanjerat med automatiska stationsutrop. Äldre tåg har varkendera, ibland ropar inte ens tågföraren upp stationsnamnet heller.

Slutord
Det är uppenbart att mycket tanke har getts åt tillgängligheten, och att det har förbättrats med åren kan man se när man jämför de olika modellerna av tågvagnar. Dock så finns det ett par problem som sticker ut för mig. Perrongerna har många funktioner men det var ett par av dem som jag inte visste om eller aldrig lagt märke till förut. Det fick mig att undra över hur många pensionärer som faktiskt vet om all funktionalitet och använder sig av den. Det säger sig självt att effektiviteten av något som få vet om inte är så hög.

Intervju, Lars

Intervjun utfördes på den norrgående perrongen på Gamla Stans tunnelbanestation vid lunchtid. Det var inte mycket folk på perrongen men tågen gick med endast några minuters mellanrum. Den intervjuade var en man.

Bor du här i Stockholm?
Ja.

Hur ofta åker du tunnelbana?
Nästan varje dag.

Ungefär vilka tider åker du?
Det kan variera, men det är mestadels mitt på dagen.

Hur kommer det sig att du väljer tunnelbanan istället för buss eller annat sätt?
Jag åker ju lite tunnelbana, jag åker buss och det beror ju på liksom på vart jag skall. Eftersom jag är pensionär så är det ju inte så att jag dagspendlar varje dag mellan en arbetsplats och hemmet.

Så det är beroende på vart du ska?
Ja, vad som är snabbast för att komma till ett visst ställe.

Vad har du för slags biljett?
Jag har årskort. Det är just för att kunna åka utan att behöva tänka på det här med att köpa biljetter.

Och det tycker du fungerar bra, att man köper ett kort som man har för hela året?
Skulle jag behöva köpa biljetter varje gång jag skulle resa så skulle man noga undvika att resa, eller i alla fall tänka två gånger.

När du ska nånstans, hur tar du reda på hur du tar dig dit? Använder du någon sorts reseplanerare?
Så småningom så har man ju lärt sig busslinjernas sträckning och tunnelbanan. Nu la man ju om busslinjerna här förra året, så det tar ju ett litet tag innan man lärt sig de nya sträckningarna.

Så du har det mesta memorerat?
Ja, plus då naturligtvis att man ibland använder sig av SL:s hemsida där man kan gå in och söka. Den kan vara behändig ibland, speciellt då det handlar om en ny sträcka.

Om vi går till själva resandet, hur tycker du att det fungerar på tunnelbanan? Är det till exempel problem med att få plats?
Jag ska inte säga att det är ett problem men jag är medveten om att åker man vid åttatiden eller femtiden på eftermiddan så är det ståplats som gäller mestadels. Så det är en fördel om man kan åka mitt på dan och sen kan man ju notera att Stockholm blir större och större så att även mitt på dagarna så kan tunnelbanan vara rätt full.

Är det därför du brukar åka mitt på dagen?
Då jag är pensionär så jag har normalt ingen anledning att stiga upp klocka åtta på morgonen.

Det är inte så att du inte åker för att det är för fullt.
Nej det gör jag inte. Åkandet bestäms ju av att man ska göra något vid en bestämd tidpunkt och så får det ju vara som det är.

Är det någonting annat som försvårar resan som du upplever?
Nej som jag sa så har jag ju årskort. Jag kan tänka mig att har man inte årskort så kan det vara bökigt när man behöver köpa biljetter. Jag tycker det oftast fungerar bra så att säga och jag använder ju inte bil då det är omöjligt att parkera i Stockholm.

State of the art - analys: Res i Stockholm, Isak

I min intervju med en pensionär kom jag fram till att appen Res i Stockholm, en mycket populär app som hjälper dess användare med att planera resor i Stockholms kommunaltrafik, kan anses vara för krånglig att använda för pensionärer. Jag har därför bestämt mig att analysera denna app.

När man startar appen möts man av denna sida:

Ett blåvitt tema med uppdelade rutor, där rutornas syfte framgår antingen i eller vid rutan. I “Från” och “Till” väljer man stationen man ska till och stationen man ska åka från. När man klickar på en av dem skickas man till denna sida:

Där man kan se stationer som man sparat som favoriter, det vill säga de med gula stjärnor, eller helt enkelt söka efter en station, i den översta rutan. När man börjar skriva in namnet på stationen föreslår appen olika stationer som överensstämmer med det man skrivit. Skriver jag ”T-Cen” dyker ”T-centralen” upp som förslag. Man kan även använda sig av nuvarande eller närliggande hållplatser för att med mobilens GPS hitta närmsta station eller hållplats.

När man skall välja tid att åka eller vilken tid man senast skall vara framme (se första bilden) dyker ett skrollhjul upp på skärmen:

Där man kan välja dag, timma och minut. När man fyllt i dessa fyra rutor klickar man på ”Sök” uppe i det högra hörnet. Då dyker denna sida upp, där man kan välja mellan olika förslag.

”B” – symbolerna betyder en bussresa, ”T” – symbolerna betyder en tunnelbaneresa. Flera ”B” betyder att man behöver byta buss, samma med tunnelbana. När man sedan klickar på en av dessa rutor dyker denna sida upp:

Där det framgår vid vilka tider man skall ta en viss buss eller tunnelbana, vilken tid den kommer fram och vilken buss eller tunnelbana man skall ta. Det finns även en karta uppe i högra hörnet som när man klickar på den visar med knappnålar på en karta där stationerna ligger.

På startsidan (se första bilden) finns två andra rutor längst ner, ”Realtidsinfo” och ”Störningsinfo”. ”Realtidsinfo” leder till en ny söksida där man söker efter en viss station för att sedan se alla avgångar från denna station inom en tid framåt. ”Störningsinfo” leder till en sida som visar varningar och förseningar för tunnelbanan, pendeltåg och bussar, bland annat:

Appen kan möjligtvis behöva användas ett par gånger för att man skall lära sig hur man planerar en resa och startsidan skulle kunna vara överväldigande för någon som öppnar den första gången. En pensionär som inte är särskilt van vid att navigera i applikationer, exempelvis den jag mötte i min intervju, kan bli avskräckt av alla rutor som skall fyllas i och bristande förklaringar till vad som skall fyllas i dem. De kan även råka komma åt någon av de understa rutorna, alltså ”Realtidsinfo” och ”Störningsinfo”, varpå de inte direkt förstår att de skall trycka på ”Sök resa” - knappen längst för att komma tillbaka igen.

Slutsats: Appen kräver viss teknikvana för att kunna navigeras effektivt och kan därför vara så pass krånglig för exempelvis en teknikovan pensionär att denne hellre inte använder den alls.

SOTA-analys Ludvig

Jag har valt att analysera appen ”Res i Stockholm”, som är en reseplanerare för Stockholms lokaltrafik.

I appen skriver man in mellan vilka stationer man vill åka (nuvarande plats går också att välja).  Man specificerar även när man vill åka eller senast vara framme, och appen svarar med en lista på olika resvägar man kan ta. Den berättar vilken buss/tåg/etc som går från vilken hållplats/station vilken tid. Vilka hållplatser/stationer den passerar på vägen och visar även en kartbild som där alla dessa samt din egen position finns utsatta. Appen ger dig alltså en överblick över de alternativ du har för din resa.

Mig själv inkluderad finns det ingen jag känner som reser i Stockholm som har uttalat att de inte har appen. Jag har alltså inte frågat alla men varje gång den kommer på tal känner folk till den och kan relatera till användningen. Vidare verkar även de intervjuade vara bekanta med appen. Jag drar därför slutsatsen att de flesta som reser med Stockholms lokaltrafik använder sig av den.

Detta verkar också vara tanken med appen. Den fungerar för alla de olika typerna av lokaltrafik som t.ex. tunnelbana, pendeltåg och färja. Om du reser i Stockholm ska du ha användning av appen för att planera dina resor. 

Appen fungerar i allmänhet väl. Den är mycket sällan ur funktion, och informationen stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att den behövs är att vi åker på så många olika ställen i Stockholm, på olika tider på dygnet, helger och vardagar. Därför är det omöjligt att hålla alla tider i huvudet. En av de intervjuade personerna nämnde att fast hon levt länge i Stockholm och för det mesta lärt sig tiderna efter många år måste använde sig av liknande denna app (ingen specifik app nämndes) när det blir ändringar i tidtabellerna. Visserligen är Slussen-T-Centralen inte en särskilt svår sträcka att resa emellan då det finns många linjer som går däremellan men när det behövs (till exempel på kvällarna då färre tåg går) ser appen till att det inte finns några oklarheter gällande när tågen går eller liknande.

Ett problem som finns är att appen inte tar vissa resvägar i beaktande. Om du till exempel vill till Tekniska högskolan från karlaplan föreslår den att du går en bra bit och tar en buss. Istället för att åka mot slussen längs den ena röda linjen för att sedan byta till den andra röda linjen  vid Östermalmstorg till högskolan, trots att tunnelbanan skulle gå snabbare finns den i det fallet inte ens med som alternativ. Möjligen för att det inte krävs något byte om man tar bussen, möjligen för att du först måste färdas åt ”fel” håll om du vill väljer tunnelbanan. Hur som helst väljer reseplaneraren inte en optimal väg, men ger ändå en fungerande resväg. Detta är inte ett vanligt förekommande problem bland de jag känner personligen, och ingen av de intervjuade har nämnt liknande problem. För den relevanta sträckan finns det heller ingen väsentlig misstanke om att liknande problem skulle kunna uppstå, då det går flera linjer direkt mellan Slussen och T-Centralen.

Slutsatsen jag drar av denna analys är att det inte finns några betydliga problem gällande state-of-the-art reseplanering. Den teknik som finns är inte helt felfri men fungerar väl och i de flesta situationer, där den relevanta situationen för våran undersökning är en av dem. 

Intervju Ludvig

En intervju med en dam vid stationen i Gamla Stan

Är du Stockholmsbo?

   Mm, ja.

--Hur ofta åker du tunnelbana?

   Varje dag.

--Vid vilka tider?

   På morgonen vid sju ungefär och på eftermiddagen den här tiden vid ungefär halv tre.

--Hur kommer det sig att du åker tunnelbana och inte buss eller annat färdmedel?

    Jag åker buss och tunnelbana.

--Då du väljer tunnelbanan, känner du någon särskild fördel?

    Ja, för det mesta så går det snabbare med tunnelbanan, och känns säkrare.

--Hur tycker du att det fungerar med biljett?

    Jag har en sån här månadsbiljett, alltså 30 dagars biljett.

--Och det tycker du fungerar bra?

    Ja det tycker jag.

--Hur tycker du att det fungerar med att ta reda på hur du tar dig någonstans?

    Nu så har jag bott i Stockholm i hela mitt liv så att jag har rätt bra koll.

--Men om du ska till ett ställe du inte har varit på, vad gör du då?

    Då får jag väl kolla på mobilen och se om det är någon information där.

--Hur tycker du att det fungerar på själva tunnelbanan?

Det fungerar bra.

--Det är inte svårt att få plats?

     Nej, för jag åker ju inte i de stora strömmarna utan jag åker åt motsatt håll, så jag får alltid sittplats. I alla fall för det mesta. Det är inga problem.

--Finns det några andra problem som du upplever i allmänhet med tunnelbaneåkandet?

     Nä det tycker jag nog inte, att det är några direkta problem. Det enda är ju i Slussen nu för jag kommer ju med bussarna där, att det börjar bli lite stökigt nu på grund av ombyggnationen. Men det är väl sånt man får ta.

Isak Peterson Intervju

Gamla stans tunnelbanestation, tidig eftermiddag, halvmycket folk.
Jag intervjuar en 78 år gammal man med käpp efter att jag förklarat för honom vem jag är och varför jag intervjuar honom.

- Varför åker du kommunalt?
Det är ett bra sätt att ta sig runt i Stockholm.

- Hur ofta åker du tunnelbana?
Någon gång i veckan.

- Vilken tid på dygnet brukar du åka? Varför? Märker du någon skillnad i antalet personer?
När jag kan välja brukar jag åka vid den här tiden, när det fortfarande är ganska folktomt, då de flesta människor jobbar. Jag vill undvika rusningen när folk slutar jobbet.

- Känner du dig bekväm med att åka tunnelbana på natten/sent?
Jo, det gör jag nog. Jag har inte gjort det på väldigt länge nu, men jag brukade göra det.

- Har du problem med att få sittplats?
Jag brukar använda den här (käppen), vilket jag inte behöver egentligen. När ungdomarna får syn på mig med denna flyger de upp som om de suttit sig på ett häftstift (skratt)

- Hur fungerar det med att ta sig till/från perrongen?
Det går så bra så, denna (käppen) är bara för syns skull.

- Hur kollar du upp resor? På telefon/tidtabeller?
Jag har lärt mig tunnelbanesystemet efter många år av åkande, så jag brukar inte kolla upp dem alls. Mina barn och barnbarn gav mig denna (visar upp en smartphone) och laddade ner en sån där app, Res i Stockholm, men jag använder den inte alls.

- Varför inte?
Den är för krånglig, när jag öppnar den förstår jag inte hur man ska göra för att hitta tidtabeller. Tid är oftast inte särskilt viktigt när jag är ute och åker tunnelbana ändå, jag är ju pensionär.

- Hur köper du din biljett?
Jag fyller på biljetten i kassan, där får man hjälp så att man slipper bråka med någon maskin.

- Fungerar det att köpa biljetter, framgår det vilken sorts biljett du bör ha?
Ja, det tycker jag.

- Vilken typ av biljett använder du?
Jag använder kort med reskassa.

- Känner du att information är tydlig att ta del av, till exempel om tågen står stilla?
De brukar ropa ut det i högtalarna på perrongen med korta mellanrum då, det tycker jag är tydligt.

- Vad tycker du fungerar bra?
Jag tycker nog att det mesta fungerar bra.

- Upplever du några problem?
Det skulle möjligtvis vara att det ska krävas en käpp för att ungdomar ska ge plats åt en gammal man.

Intervjun gick bra, den intervjuade mannen hade inte särskilt bråttom till sin tunnelbana, vilket gav honom tid att svara på mina frågor. Intervjun var kvalitativ i okontrollerad miljö med slumpmässigt urval inom målgruppen pensionärer. Jag intervjuade enbart en person, vilket antagligen skulle varit missvisande om det enbart varit jag som intervjuat människor, men att vi är i en grupp där samtliga intervjuat någon eller några ökar triangulationen. 

Jag tror att mannen svarade lite i det hållet han tror att jag ville ha svaren, exempelvis när jag frågade vad han tyckte fungerade bra och han svarade de mesta. I själva verket tycker han inte att appen Res i Stockholm fungerar bra, han tycker att den är för krånglig.

Intervju, Jacob Sörme

Intervjun genomfördes Torsdag 10 Mars 2016 mellan klockan 13:30-14:00 på Gamla Stans tunnelbanestation. Det var mycket rörelse på och kring perrongen. Tågen avgick med mellanrum på ca 2 min. Personen som intervjuades var en kvinna mellan 60-80 år gammal som bodde i och var uppväxt i Stockholm. Kvinnan var på väg att hämta sina barnbarn på förskolan. Intervjun inleddes med förklarande av vilka vi var som utförde intervjun och vad den skulle användas till.

- Hur ofta åker du kommunalt och då vilken tid på dygnet?
     Jag brukar åka ett par gånger i veckan, oftast på dagtid.

- Hur kommer det sig att att du reser på detta sätt? 
     Jag tycker det går fortast. Det är även smidigt. Annars åker jag buss ibland också.

- Vilken typ av biljett använder du? Hur kommer det sig? Hur tycker du den fungerar? 
     Jag använder SL:s biljett Reskassan. Jag tycker den fungerar bra för mina typer av resor. Jag kan se när jag behöver fylla på, och det är inte så svårt att fylla på. Det vore kanske enklare med t.ex. ett månadskort, men jag tror jag skulle bli lite bortskämd och åka kollektivt överallt. Med reskassan tänker man lite mer på att det kostar och detta gör att jag promenerar om det är möjligt istället. Reskassan är alltså även bra för min hälsa, den gör att jag motionerar mer.
  
- Tar du till dig av trafikinformation, som avgångstider och förseningar? Hur, använder du app? 
      Jag använder mig av appen som finns. Jag har en smartphone, och tycker den fungerar bra. Jag har turen att jag fortfarande har god syn.

- Hur är det med sittplatser, på perrong och tåg? 
     Jag tycker det fungerar bra, inga problem. Är det ont om sittplatser kan jag stå. 

- Hur tycker du det fungerar att ta sig till och från tunnelbanan?
      Det fungerar bra, inga problem.


- Är det något som du tycker fungerar mindre bra? 
     Ja det är det. Jag tycker förändringar i tidtabellen fungerar dåligt. Vid byte från t.ex. T-bana till buss kan timingen försvinna, det blir inte lika smidigt och man får vänta mer. Förseningar tycker jag inte om och jag tycker det händer lite väl ofta. Jag stör mig också på musik, tiggeri och plankare. På appen kan det ibland vara så att bussar försvinner, det står att en buss ska komma men väl på plats är den försvunnen från info-skylten vid hållplatsen.

- Något du är nöjd med?
     Regelbundenheten

- Något du vill tillägga?
     Nej. 

Gamla stans tunnelbaneperrong.

Den här intervjun, konversationen med syfte, var en aktiv fältstudie i okontrollerad miljö. Urvalet var slumpmässigt. Frågorna bygger mest på kvalitativ data. Frågorna var relativt slutna, men även delvis öppna. Detta bidrar till triangulation, ingen intervju blev den andra helt lik eftersom intervjuare och intervjuad alltid var olika. Vi är ute efter att kunna dra slutsatser, och söker därmed mönster och funktionella behov. Vi vill kunna kategorisera och analysera dessa intervjuer. Om detta inte nås kan detta ses som en pilotstudie och vi kan senare göra t.ex. uppföljningar eller enkäter

"State of the Art"-analys, Martin Wass

Personen jag intervjuade hade tillfälligt synfel vilket gjorde att jag valde ett system för synskadade till min SotA-analys. Systemet presenteras i en forskningsartikel av Michal Markiewics (Public Transport Information System for Visually Impaired and Blind People, Oktober 2010).

Systemet använder sig av de redan etablerade teknikerna Bluetooth och GPS för att ge information till användarna i form av ljud via mobiltelefon. Artikeln presenterar systemet samt resultat från två pilotstudier.

Målgruppen är synskadade och Markiewics anser att systemen som redan fanns inte var tillräckligt för att uppfylla användarnas behov.

En analys av användarnas problem gav i rapporten följande huvudbehov som alla är funktionella.

1. Personen som åker får inte tydlig identifikation på inkommande fordon. T.ex. om en buss kommer till en busshållplats är det svårt för resenären att veta om det är rätt buss.

2. Bushållplatser är svåra att hitta till.

3. Högtalarsystem har inte tillräcklig information.

4. Tidtabeller är svåra att ta del av.

5. Förare får inte veta att en synskadad person ska åka med bussen och kan därför inte erbjuda extra hjälp.

Artikeln diskuterar redan existerande system. Ett av dessa är en elektronisk "fjärrkontroll" som kan få signaler från inkommande fordon. Varje synskadad människa får en kontroll som ger ljudsignaler om inkommande fordon med all nödvändig information samtidigt som föraren av bussen blir informerad av samma system att en synskadad ska ombord. En icke elektronisk lösning på tidtabellproblemet är att synskadade tilldelas pärmar med blindskrift på tider och kartor.

Artikelns föreslagna system är en mobilapplikation och ger applikationen information om var resenären befinner sig via GPS. Detta ger även resenären en möjlighet att veta om den är på rätt hållplats. Efter detta fungerar applikationen likt kontrollerna som beskrevs ovan. Via anpassningsbara ljud och vibrationer får användaren information om kommande trafik och eventuella meddelanden.

Pilotstudierna visade att de främsta problemen var att en konstant uppkoppling till internet krävdes och att många mobiltelefoner anpassade för blinda inte har GPS. Detta löste designteamet genom att använda bluetoothsystem på hållplatserna.

Denna analys kan användas för att se vilka funktionella behov som specifikt krävs för synskadade människor samt vad som testats och bevisats fungera mer eller mindre bra redan. Problem som funnits då artikeln skrevs 2010 kan ha enkla lösningar i dagsläget. Framtida system måste vara responsiva, enkla att använda och ta hänsyn till målgruppens begränsningar.

State-of-the-art-analysis SL hemsida Tobias Edwards

Sl:s hemsida kan man komma åt via    http://sl.se

Utformningen
Direkt när jag kommer in på sidan märker jag att man valt ett blå-vitt tema. Allt, knapparna, inmatningsfälten och informationsrutorna, har väldigt rutiga former, det finns väldigt litet som har en rundad form. Mitt i sidan har en karta över Stockholm placerats med en reseplanerare till vänster om kartan. Överst på sidan finns knappar som tar en till bl.a. reseinformation, biljettinformation och traffikinformation. 
                                                       Här ser man Sl hemsidans framsida

Användbarheten
För att testa användbarheten trycker jag runt på de olika knapparna. De är väldigt känsliga och behöver inte tryckas flera gånger för att få komma fram. När jag testar att söka på en resa, t.ex. Slussen till T-centralen då det är den resa vi undersöker, skriver jag in Slussen i "från station - fältet", då dyker upp ett förslag "Slussen (Stockholm)" som jag trycker på. Sedan skriver jag in T-centralen i "till station - fältet" och "TCentralen (Stockholm)" dyker upp på alternativ och jag väljer den. Sedan har jag möjligheten att välja till om jag vill "åka nu", "åka tidigast" eller "framme senast". Sist så trycker jag på sök-knappen, Direkt får jag flera alternativ såsom bilden nedan till höger visar. Bredvid de olika reseföreslagen ges även en kartbild på hur resan går (bild nedan till vänster). Som vi ser nedan visas resan för gröna linjens nr 17 kl. 12:16 - 12:20.

                                     



















Sammanfattning
Hemsidan fungerar bra i allmänhet, dock kan det vara lite förvirrande med så många knappar och så mycket information instoppat kring självaste reseplaneraren. Jag tror att de personer som använder denna hemsida är framförallt de som jobbar eller går i skolan eftersom det är viktigt för dem att komma fram i tid. Den känsla jag fick utifrån fältstudierna var att pensionärer inte oroar sig så mycket över när tågen går, de två jag frågade sa att de kollade aldrig upp när tågen går utan "har det i huvudet", vilket skulle tyda på att de inte använder SL:s hemsida. Jag tror SL har försökt att nå så många som möjligt med sin hemsida, men jag har lite känslan av att den är mer anpassat för vana användare av sådan teknologi. Hemsidan är inte alls anpassat för turister och andra som inte kan svenska, att hitta knappen "Visitor information in English" tog alldesles för lång tid då knappen var längst ned på sidan gömd bland andra knappar som redan förekommer överest på sidan. Det skulle vara bättre att t.ex. placera en brittisk flagga överst i något hörn som tydligt visar att här kan du byta till engelska. Dock gick det att söka på "english" i hemsidans söktjänst vilket hänvisade mig till den engelska verisionen av sidan, vilket var bra. Men söktjänsten är ganska begränsat på så sätt att jag måste söka på exakt rätt sak för att hitta det jag letar efter. T.ex. säg att jag vill veta vilken biljett jag behöver för att åka med SL-båten, då söker jag på "båtbiljett" utan några träffar, men söker jag enbart på "båt" hittar jag svaret. Det syns att sida har följt en bra design struktur med prototyping, där man har främst fokuserat på reseplaneraren och sedan expanderat initial conceptual model, bl.a. genom att tilläga en karta som tydliggör resan.
Jag tror att denna hemsida skulle gynna pensionärer väldigt mycket om det gick att få fram att den finns och sedan visar hur man kan använda den för att vara tidseffektiv i sitt resande.

Intervju, Martin Wass

Intervjun genomfördes Torsdag 10 Mars 2016 mellan klockan 13:30-14:00 på Gamla Stans tunnelbanestation. Det var soligt och mycket rörelse på perrongen. Tågen avgick med mellanrum på ca 2 min. Personen som intervjuades var en kvinna mellan 65-70 år gammal som bodde i och var uppväxt i Stockholm. Intervjun inleddes med förklarande av vilka vi var som utförde intervjun och vad den skulle användas till.

- Hur ofta åker du kommunalt och vilken tid på dygnet brukar du åka?

Jag åker flera gånger i månaden (praktiskt taget dagligen). Främst tunnelbana men även med buss.

- Hur kommer det sig att du väljer tunnelbanan?

Tunnelbanan är det snabbaste alternativet och även det lättaste att använda i centrala Stockholm.

- Vad använder du för typ av biljett, hur kommer det sig att du använder just den och hur tycker du biljettypen fungerar för dig?

Jag åker på reskassa. Anledningen till att jag väljer reskassa är för att det blir billigast och jag får mycket fri möjlighet att själv välja när jag vill åka. Biljetten fungerar bra. Jag ser när kortet behöver fyllas på när jag åker på bussen men jag håller även koll på själv ungefär när kortet bör ta slut. Jag är nöjd med biljettypen men tycker priset borde sänkas.

- Hur får du information om aktuella avgångar? Använder du någon app?

Jag får information främst via högtalarsystemet. Någon app använder jag inte eftersom det är för krångligt. Högtalarsystemet fungerar oftast bra men ibland är det svårt att höra vad som sägs.

- Hur är det med sittplats inne på vagnarna?

Oftast är det bra men om det finns dåligt om plats händer det att jag behöver säga till någon att jag skulle vilja sitta.

- Hur fungerar det att ta sig till/från tunnelbaneperrongen?

Jag tycker det fungerar bra. Det är tydligt vart jag är på väg men det kanske beror på att jag åkt här så länge.

- Känner du dig trygg med att åka tunnelbana på natten?

Jag åker inte på natten och skulle inte känna mig bekväm med att göra det om jag hade behövt. Det känns inte säkert när det är lite folk ute.

- Vad tycker du fungerar mindre bra för dig?

Det är många ungdomar som sitter med fötterna på sätet, det är otrevligt och blir smutsigt. SL borde få bukt i alla som plankar, det är många som gör det i tunnelbanan. Det är högljutt på vagnarna med människor som spelar musik hela tiden. Jag har nyligen opererat ögonen och har därför svårt att se vad som står, därför behöver jag använda skyltarna.

- Har du något mer du vill tillägga som avslutande ord / synpunkter?

        Nej inget.

Detta var en aktiv fältstudie  i okontrollerad miljö med slumpmässigt urval som bygger främst på kvalitativ data. Frågorna är relativt slutna med en lite mer öppen avslutning. Den triangulering som använts i intervjuerna är främst att vi är olika personer som undersökt samma sak. Det vi letar efter är främst funktionella behov och återkommande mönster så vi kan kategorisera och analysera data senare i kursen. Detta skulle kunna fungera mer som en pilotstudie om vi inte är helt nöjda med resultaten, om vi saknar något särskilt kan vi göra en uppföljningsstudie t.ex. med enkäter.