Seminarium 2 - Isak Peterson

Evaluering gör man för att kolla så att designen fungerar bra, vad som kan förbättras och om den över huvud taget passar målgruppen. Det är lätt att tappa målgruppen på vägen när man designar en produkt, för att i slutändan ha en design som inte kommer användas. Därför använder man sig av evaluering. Evaluering kan vara formativ eller summativ. Formativ evaluering sker under själva designprocessen, medan summativ evaluering sker när designen är klar.

Evalueringen kan se ut på olika sätt. Den kan ske både med och utan användare i antingen kontrollerad eller naturlig miljö. Med användare kan man använda sig av exempelvis fältstudier där man helt enkelt testar hur användaren hanterar produkten. Detta kan göras antingen där produkten är menad att användas eller i kontrollerad miljö, till exempel i ett labb.

Ett annat sätt att evaluera är genom så kallad heuristisk evaluering. I detta alternativ undersöker kunniga i ämnet designen för att se om den uppfyller de riktlinjer föregående designer fastställt som fungerande. På detta sätt kan en design som är intuitiv för användaren skapas, då den känner igen funktioner i designen från föregångare.

Hela evalueringsprocessen är till för att se om produkten är användbar i verkligheten, så det är viktigt att designteamet verkligen analyserar och tar till sig av processens resultat. Då är det värt att tänka på exempelvis partiskhet, huruvida evalueringen verkligen undersökt designens hållbarhet och att evalueringen är trovärdig.

Diskussionsfråga: Kan vi använda oss av heuristisk evaluering? Hur gör vi det i google glasses designen om det inte finns någon etablerad föregångare?

State of the art - analys: Res i Stockholm, Isak

I min intervju med en pensionär kom jag fram till att appen Res i Stockholm, en mycket populär app som hjälper dess användare med att planera resor i Stockholms kommunaltrafik, kan anses vara för krånglig att använda för pensionärer. Jag har därför bestämt mig att analysera denna app.

När man startar appen möts man av denna sida:

Ett blåvitt tema med uppdelade rutor, där rutornas syfte framgår antingen i eller vid rutan. I “Från” och “Till” väljer man stationen man ska till och stationen man ska åka från. När man klickar på en av dem skickas man till denna sida:

Där man kan se stationer som man sparat som favoriter, det vill säga de med gula stjärnor, eller helt enkelt söka efter en station, i den översta rutan. När man börjar skriva in namnet på stationen föreslår appen olika stationer som överensstämmer med det man skrivit. Skriver jag ”T-Cen” dyker ”T-centralen” upp som förslag. Man kan även använda sig av nuvarande eller närliggande hållplatser för att med mobilens GPS hitta närmsta station eller hållplats.

När man skall välja tid att åka eller vilken tid man senast skall vara framme (se första bilden) dyker ett skrollhjul upp på skärmen:

Där man kan välja dag, timma och minut. När man fyllt i dessa fyra rutor klickar man på ”Sök” uppe i det högra hörnet. Då dyker denna sida upp, där man kan välja mellan olika förslag.

”B” – symbolerna betyder en bussresa, ”T” – symbolerna betyder en tunnelbaneresa. Flera ”B” betyder att man behöver byta buss, samma med tunnelbana. När man sedan klickar på en av dessa rutor dyker denna sida upp:

Där det framgår vid vilka tider man skall ta en viss buss eller tunnelbana, vilken tid den kommer fram och vilken buss eller tunnelbana man skall ta. Det finns även en karta uppe i högra hörnet som när man klickar på den visar med knappnålar på en karta där stationerna ligger.

På startsidan (se första bilden) finns två andra rutor längst ner, ”Realtidsinfo” och ”Störningsinfo”. ”Realtidsinfo” leder till en ny söksida där man söker efter en viss station för att sedan se alla avgångar från denna station inom en tid framåt. ”Störningsinfo” leder till en sida som visar varningar och förseningar för tunnelbanan, pendeltåg och bussar, bland annat:

Appen kan möjligtvis behöva användas ett par gånger för att man skall lära sig hur man planerar en resa och startsidan skulle kunna vara överväldigande för någon som öppnar den första gången. En pensionär som inte är särskilt van vid att navigera i applikationer, exempelvis den jag mötte i min intervju, kan bli avskräckt av alla rutor som skall fyllas i och bristande förklaringar till vad som skall fyllas i dem. De kan även råka komma åt någon av de understa rutorna, alltså ”Realtidsinfo” och ”Störningsinfo”, varpå de inte direkt förstår att de skall trycka på ”Sök resa” - knappen längst för att komma tillbaka igen.

Slutsats: Appen kräver viss teknikvana för att kunna navigeras effektivt och kan därför vara så pass krånglig för exempelvis en teknikovan pensionär att denne hellre inte använder den alls.

Isak Peterson Intervju

Gamla stans tunnelbanestation, tidig eftermiddag, halvmycket folk.
Jag intervjuar en 78 år gammal man med käpp efter att jag förklarat för honom vem jag är och varför jag intervjuar honom.

- Varför åker du kommunalt?
Det är ett bra sätt att ta sig runt i Stockholm.

- Hur ofta åker du tunnelbana?
Någon gång i veckan.

- Vilken tid på dygnet brukar du åka? Varför? Märker du någon skillnad i antalet personer?
När jag kan välja brukar jag åka vid den här tiden, när det fortfarande är ganska folktomt, då de flesta människor jobbar. Jag vill undvika rusningen när folk slutar jobbet.

- Känner du dig bekväm med att åka tunnelbana på natten/sent?
Jo, det gör jag nog. Jag har inte gjort det på väldigt länge nu, men jag brukade göra det.

- Har du problem med att få sittplats?
Jag brukar använda den här (käppen), vilket jag inte behöver egentligen. När ungdomarna får syn på mig med denna flyger de upp som om de suttit sig på ett häftstift (skratt)

- Hur fungerar det med att ta sig till/från perrongen?
Det går så bra så, denna (käppen) är bara för syns skull.

- Hur kollar du upp resor? På telefon/tidtabeller?
Jag har lärt mig tunnelbanesystemet efter många år av åkande, så jag brukar inte kolla upp dem alls. Mina barn och barnbarn gav mig denna (visar upp en smartphone) och laddade ner en sån där app, Res i Stockholm, men jag använder den inte alls.

- Varför inte?
Den är för krånglig, när jag öppnar den förstår jag inte hur man ska göra för att hitta tidtabeller. Tid är oftast inte särskilt viktigt när jag är ute och åker tunnelbana ändå, jag är ju pensionär.

- Hur köper du din biljett?
Jag fyller på biljetten i kassan, där får man hjälp så att man slipper bråka med någon maskin.

- Fungerar det att köpa biljetter, framgår det vilken sorts biljett du bör ha?
Ja, det tycker jag.

- Vilken typ av biljett använder du?
Jag använder kort med reskassa.

- Känner du att information är tydlig att ta del av, till exempel om tågen står stilla?
De brukar ropa ut det i högtalarna på perrongen med korta mellanrum då, det tycker jag är tydligt.

- Vad tycker du fungerar bra?
Jag tycker nog att det mesta fungerar bra.

- Upplever du några problem?
Det skulle möjligtvis vara att det ska krävas en käpp för att ungdomar ska ge plats åt en gammal man.

Intervjun gick bra, den intervjuade mannen hade inte särskilt bråttom till sin tunnelbana, vilket gav honom tid att svara på mina frågor. Intervjun var kvalitativ i okontrollerad miljö med slumpmässigt urval inom målgruppen pensionärer. Jag intervjuade enbart en person, vilket antagligen skulle varit missvisande om det enbart varit jag som intervjuat människor, men att vi är i en grupp där samtliga intervjuat någon eller några ökar triangulationen. 

Jag tror att mannen svarade lite i det hållet han tror att jag ville ha svaren, exempelvis när jag frågade vad han tyckte fungerade bra och han svarade de mesta. I själva verket tycker han inte att appen Res i Stockholm fungerar bra, han tycker att den är för krånglig.

Notes inför första seminariet, Isak Peterson, isakp@kth.se

När vi nu inleder detta arbete är det av större vikt att bestämma hur vi skall samla in information, än vad det är att vänta på någon sorts snilleblixt som mirakulöst ger oss nästa stora marknadsfenomen. Jag har funderat lite på hur vi bör utforma våran datainsamling.

Då vi skall samla in data i en ganska hektisk miljö, lokaltrafiken, bör vi lägga mycket tyngd på att inte vara för ”besvärliga”. Etnografiska tekniker kan därför vara en aning svåra att implementera, då i alla fall jag skulle bli obekväm om jag blev tillfrågad om det var okej att ett gäng studenter betraktar mig med anteckningsblock i högsta hugg under min resa i kollektivtrafiken. Även intervjuer för att få fram kvalitativ data kan visa sig besvärliga, då en människa ofta är på väg någonstans i kollektivtrafiken. Så länge man inte får tillåtelse att följa med den intervjuade hem på en kopp kaffe för att fortsätta intervjun, det vill säga. Vi funderade i och för sig på att rikta in oss på pensionärer som fokusgrupp, vilket i så fall möjligtvis skulle underlätta kvalitativa intervjuer av denna art, då pensionärer, helt enligt min åsikt, ter sig vara sällskapliga och gärna svarar på några frågor.

 Vi bör även tänka på triangulationen, som skulle kunna sammanfattas som att man på något sätt breddar sin datainsamling på något vis, så att man minskar risken att vi missar viktig information. Detta skulle vi kunna göra exempelvis genom att dela upp oss i mindre grupper där några exempelvis samlar in kvantitativ information från exempelvis utdelning av questionnaires och några andra försöker hålla korta kvalitativa intervjuer.

Fråga till seminariet:

Är kvantitativa eller kvalitativa intervjuer bäst lämpat för våran datainsamling? Bör vi utföra båda?