Sammanfattning seminarium 1

Idag har vi diskuterat våran målgrupp,  vilken linje vi ska undersöka, och hur vi ska utföra och utforma intervjuer.

Vi kom fram till att vi vill intervjua pensionärer, både eftersom det borde vara lättare att få data från dem (mer benägna att medverka i intervjuer och svara utförligt då mindre stressade) och eftersom de är en av de grupper som borde stöta på fler problem på grund av deras ålder.

Linjen vi valde var t-bana slussen till t-centralen. Anledningen är att det är en av de viktigare transportsträckorna/transportsätten, samt att den är relevant för flera av oss i gruppen.

När det gäller utförandet av intervjuerna kom vi fram till en del grejer. Vi bör antagligen utföra intervjuer vid olika tillfällen under utvecklingens gång så att vi kan få feedback på det vi gjort. Det bör dock tas i beaktning att tiden intervjun utförs kan ha inverkan på resultatet. Vi kom också fram till att 2-3 personer är lämpligast antal personer som utför intervjun. Om man är ensam känner man sig kanske inte så säker och tas kanske inte på så stort allvar, men om man är för många blir det kanske istället skrämmande/jobbigt för de som ska intervjuas.

Vi avslutade med att diskutera State-of-the-art-analysis, som vi kommer genomföra till nästa gång. State of the art analysis handlar om att analysera hur den nuvarande situationen ser ut inom området. Genom att undersöka hur systemen ser ut idag kan vi få inspiration till vårt projekt, dvs se vad som kan förbättras och vad som redan fungerar bra.

Reflektion inför första seminariet

Människa-datorinteraktion handlar om mycket mer än bara design. Medan designen av produkten är slutmålet, så är det något som nästan sker automatiskt om man först gör rigorösa studier. Det är viktigt att man väljer passande datainsamlingsmetoder då vilka metoder som ger mest informativ data beror helt på projektets behov. Jag känner att triangulering i princip är en nödvändig metod i nästan alla projekt, då det oftast är lätt att tillämpa och kan ge mycket. Om man till exempel använder sig av flera fokusgrupper så får man då reda på vad det är som gäller generellt och vad som är unikt för en specifik grupp.

Då vi redan vet att vi ska använda oss av intervjuer för att samla data så kan vi fokusera på hur vi ska göra dem så bra som möjligt. Kanske den viktigaste aspekten är hur strukturerad intervjun ska vara. En helt ostrukturerad intervju kan ge mycket kvalitativ data, men om man intervjuar flera personer kan datan bli väldigt spridd vilket leder till en svår analys. Om man istället vill ha en enkel analys kan man skapa en väldigt strukturerad intervju utan någon sondering. Detta skulle leda till en metod som liknar enkäter. Då får man oftast en stor mängd kvantitativ data där man kan applicera numeriska metoder såsom medelvärde och normalfördelning. Jag tycker inte heller om den här idén då man tappar alla fördelarna från sin intervju, just att man enkelt kan ställa följdfrågor där personen man intervjuar kan öppna upp mer och svara fritt. För att komma upp med själva frågorna kan det vara bra att skapa en persona. Då skriver vi ner vad vi förväntar oss av personerna från vår fokusgrupp och vad som kännetecknar dem för att kunna se just vad de kan ha för problem med den nuvarande designen.

Seminarium 1 - Lucia Edwards

Kapitlen berör hur man hanterar insamling av data, hur det ska analyseras och presenteras och sedan vilka krav som ställs och hur man samlar data för att uppfylla dessa krav. Det mest relevanta i det stadiet som vi är i just nu är nog insamlingen av data. Att bestämma vilken typ av datainsamling vi ska göra och bestämma vilken vår målgrupp är behövs innan vi kan börja komma på idéer till projektet. Då vi kommer att vara ute bland resenärer som inte kommer kunna stå och bli intervjuade av oss hur länge som helst tror jag att structured och semi-structured intervjuer kommer att vara aktuella. Jag har själv varit med om att SL har delat ut questionnaires under resans gång och jag tyckte att det fungerade smidigt så även detta skulle nog fungera för oss. Ofta skickar projektgrupper ut questionnaires via sociala medier exempelvis Facebook men då vi alla har liknande vänner skulle gruppen inte vara så representativ av befolkningen. Innan vi bestämmer oss för att gå ut och börja datainsamlingen är det viktigt att vi har klara mål.

Boken tog upp pilot studies som kan göras innan datainsamlingen på en testgrupp för att upptäcka eventuella brister i tekniken som används, möjligtvis att man kan prova en enkät eller något liknande på någon annan grupp först.

Då vi är flera i gruppen som ska samla in data kommer vi få en viss triangulation då det kommer att vara olika personer som utför datainsamlingen. Vid questionnaires spelar det inte så stor roll men om vi gör intervjuer kommer vi få investigator triangulation.

Vad gäller analysen av data är det viktigt att det behandlas på ett opartiskt sätt och att ingen drar förhastade slutsatser. Då vi är flera i gruppen tror jag att det blir enklare att hålla oss opartiska då vi kan ifrågasätta varandra.

Fråga till seminariet: vilka typer av data gathering ska vi göra? Kommer vi göra flera insamlingar under projektets gång?

Notes inför första seminariet, Isak Peterson, isakp@kth.se

När vi nu inleder detta arbete är det av större vikt att bestämma hur vi skall samla in information, än vad det är att vänta på någon sorts snilleblixt som mirakulöst ger oss nästa stora marknadsfenomen. Jag har funderat lite på hur vi bör utforma våran datainsamling.

Då vi skall samla in data i en ganska hektisk miljö, lokaltrafiken, bör vi lägga mycket tyngd på att inte vara för ”besvärliga”. Etnografiska tekniker kan därför vara en aning svåra att implementera, då i alla fall jag skulle bli obekväm om jag blev tillfrågad om det var okej att ett gäng studenter betraktar mig med anteckningsblock i högsta hugg under min resa i kollektivtrafiken. Även intervjuer för att få fram kvalitativ data kan visa sig besvärliga, då en människa ofta är på väg någonstans i kollektivtrafiken. Så länge man inte får tillåtelse att följa med den intervjuade hem på en kopp kaffe för att fortsätta intervjun, det vill säga. Vi funderade i och för sig på att rikta in oss på pensionärer som fokusgrupp, vilket i så fall möjligtvis skulle underlätta kvalitativa intervjuer av denna art, då pensionärer, helt enligt min åsikt, ter sig vara sällskapliga och gärna svarar på några frågor.

 Vi bör även tänka på triangulationen, som skulle kunna sammanfattas som att man på något sätt breddar sin datainsamling på något vis, så att man minskar risken att vi missar viktig information. Detta skulle vi kunna göra exempelvis genom att dela upp oss i mindre grupper där några exempelvis samlar in kvantitativ information från exempelvis utdelning av questionnaires och några andra försöker hålla korta kvalitativa intervjuer.

Fråga till seminariet:

Är kvantitativa eller kvalitativa intervjuer bäst lämpat för våran datainsamling? Bör vi utföra båda?

Sem1 - Jacob Sörme

Att samla in data

Planering är viktigt. Mål, syfte. Dessa ger vilken typ av intervjuer man bör göra. Med triangulation menas att arbetet genomsyras av diversitet och mångfald, inom alla tänkbara faktorer.

Studiens natur

 Pilotstudie är en liten förstudie som görs för tesning innan den riktiga studien, detta rekomenderas. En intervju kan ses som en konversation med syfte. Ibland svarar den frågade med de svar som låter bäst eller som verkar uppfylla intervjuarens förväntningar eller förhoppningar, svar som intervjuaren vill höra. Detta kan inte undvikas, det är viktigt att välja metoder med omsorg för att undvika detta i högsta grad.

Frågor, studier och formulär 

Färdiga och fasta frågor kan endast användas då man vet svaren i förväg. Annars är öppnare frågor bättre. Intervjuer behöver inte alltid ske mellan fyra ögon. De kan ske i grupper, med skype etc. Frågeformular kan användas då en större mängd ska intervjuas, från olika platser i världen t.ex. Likert-skalor är bra för mer statistiskt mäta attityder, uppfattningar mm. Man kan samla mycket data genom att bara observera användare t.ex. Ibland är det svårt att uttrycka sina tankar i ord. Man kan observera direkt eller indirekt. Man kan behöva tillstånd för att genomföra studie.

Analys & Teori 

En kvantitativ analys är en analys som fokuserar på att returnera data och information i form av siffror och fakta. Medelvärde, median etc. En kvalitativ ananlys innehåller inte data representerad numeriskt. Den innehåller citat, bilder etc. Aktivitetsteorin modellerar aktiviteter hierarkiskt. Framhäver sociala kontexten för en aktivitet. Aktivitet, motiv – Handling, mål – Operation, förutsättningar. Grundad-Teorin används vid ananlys av kvalitativ data. Ifrågasätta data. Analysera ordval från den som blivit intervjuad. Denna teori uppmuntrar studiernas skapare att använda sin egna kunskap.

Martin Wass, inför Seminarium 1

Datainsamling

Jag har bland lärt mig om begreppet triangulering, att angripa ett problem från flera perspektiv samt förberedande inför datainsamling. Information om olika urval såsom stratifierat urval ur smågrupper och skillnaden mellan slumpmässigt och icke slumpmässigt urval kan komma till nytta för vår framtida datainsamling.

Intervjuer

Boken gav mig mer perspektiv på typer av intervjuer, t.ex. fokusgrupper och skillnaden på strukturerade och ostrukturerade intervjuformer. Boken har även bra tips på förberedande arbete inför intervjuer samt beskrivning för hur manus för en intervju bör byggas upp.

Frågeformulär

Det viktigaste jag fick ut ur enkätdelen av kapitlet var att vid behov anpassa enkäten efter målgruppen och att ordningen på frågorna kan påverka resultatet. Jag har även fått en inblick i hur Likertskalor kan variera och hur utformandet kan påverka resultatet.

Fältstudier

Här lärde jag mig om passiva och aktiva fältstudier och begreppet etnografi. Etnografiska studier är studier utan något bakomliggande ramverk där observatören tar sig an en aktiv roll.
Tänka högt-tekniken går ut på att den som blir observerad konstant säger vad den tänker i olika situationer för att observatören ska få en bättre bild av situationen.
Indirekt observation är ett sätt att göra en fältstudie utifrån insamlad data. Detta kan vara t.ex. dagboksblad eller olika aktivitetsloggar, det kan göras med webbverktyg såsom Google analytics.

Analys, tolkning och presentation

Kvalitativ och kvantitativ

Kvantitativ data är sådant som kan uttryckas i siffror medan kvalitativ data istället är sådant som citat, bilder och beskrivningar.
Kvantitativ analys handlar om att analysera siffror med medelvärde, medianer, procent och grafer för att dra slutsatser.
Kvalitativ analys handlar istället om vad kvalitativa data indikerar. Ur kvalitativ data ska sedan slutsatser dras för att generalisera det som samlats in.

Teoretiska ramverk

Grundad teori är ett begrepp som beskriver hur en teori byggs upp av datainsamling snarare än litteratur. Detta var ett intressant alternativ till vad jag är van vid.

Behov

Analys av behov behövs för att förstå målgruppen så bra som möjligt. Behov handlar om vad vi vill åstadkomma och vad vi kan åstadkomma och varierar mycket beroende på målgrupp.

Uppgiftsbeskrivning

Uppgiftsbeskrivningar beskriver vad produkten ska användas till samt vilka behov detta medför. Detta kommer vara en viktig del i vår design tillsammans med uppgiftsanalys, en analys av ett redan existerande system och hur bra den uppfyller sin uppgift. En uppgiftsanalys bryter upp en uppgift i mindre små deluppgifter.

Inför seminarium 1 Ludvig

En av de saker som intresserar mig mest är triangulation. Själva konceptet finns till för att få en mer klar bild av det som undersöks, vilket jag tror är viktigt. Tänk dig att du ser på bilder från en vanlig övervakningskamera som sitter i ett rum. Det ger en bild av rummet, men om du samtidigt har en till övervakningskamera på andra sidan rummet riktad mot den första kan du få en mycket klarare bild av rummet, du kan se vad som pågår under/bakom den första kameran och möjligtvis utrymmen som är skymda av diverse objekt utifrån den första kamerans vinkel. Detta är ett mycket simpelt exempel, men jag tycker att det visar väldigt bra på vikten av triangulation, om du inte  hade den andra kameran kan du trots filmning 24/7 missa händelser som sker i rummet. På samma sätt kan du utan ordentlig triangulation missa viktiga aspekter av ett område du studerar. Triangulationen är ingen garanti (tänk ett mindre rum inuti rummet, väggarna skulle hindra insyn fastän kamerorna har olika synvinklar) men fler perspektiv ger ändå en klarare bild. Det är även intressant att triangulation kan ske på olika sätt, bland annat genom olika undersökningsmetoder som intervjuer och frågeformulär, eller analysera data utifrån olika teorier.

I övrigt tyckte jag även att hela kapitel 10 var mycket intressant då det handlade om kontakt med kunder och metoder för att använda data för att anpassa sitt program efter omständigheterna, bland annat med hjälp av uttrycken Task description och Task analysis. Task analysis som innebär att man ser till hur personer löser problem/använder program och därefter uttrycka hur designen för ens program bör se ut. Task description som handlar mycket om interaktionen med någon som beställt en produkt av dig. Ännu intressantare finner jag Non-functional requirements, som betyder allmänna aspekter av programmet som hur lätt det är att utöka det (maintainabillity) eftersom vi har hållit på med sådant mycket inom INDAn. I allmänhet har dessa saker även gemensamt att de väldigt direkt handlar om viktiga aspekter av arbetslivet, vilket så vitt jag förstått också är varför vi läser kursen. Kapitel 10 kändes därför högst relevant. Däremot är jag högst osäker på om (och vill därför diskutera) hur meriterande kunskap om att utforma och utföra undersökningar är som t.ex. mjukvaru utvecklare. Det känns definitivt som bra kunskaper att ha, men vilken vikt har dessa kunskaper?