Seminarium 2 - Lucia Edwards

Kapitlen till seminarium 2 berör evaluering och hur en projektgrupp ska gå tillväga efter de har gjort datainsamlingar, designat en produkt och skapat en prototyp. Evaluering är en väldigt viktig del av projektet då det är lätt att en grupp gör en datainsamling, analyserar datan och kommer fram till en produkt som de tycker löser ett givet problem och sen skapar produkten. Risken finns då att datan har analyserats fel och produkten inte alls är användbar för den valda målgruppen.

Hur en evaluering ska göras beror på produkten och vilken typ av information man vill samla in om sin produkt. Gruppen måste bestämma vad som ska evalueras, när det ska ska göras och var det ska utföras. Det finns även finansiella aspekter som påverkar vilken typ av evaluering som kan göras. 

Formativa och summativa evalueringar diskuteras, vilket jag tyckte var intressant då min fråga till seminarie 1 berörde huruvida man ska fortsätta interagera med målgruppen under designprocessen för att vara säker på att man fortfarande är på rätt väg dvs göra en formativ evaluering. Då vi har en viss begränsning vad gäller tid i kursen är det inte realistiskt att följa upp varje designsteg med målgruppen men i ett "riktigt" projekt tror jag att det kan vara väldigt givande.

Tre typer av evaluering tas upp, controlled och natural settings involving users och any settings not involving users. Det finns för- och nackdelar med alla typer och det viktiga är att man vet vilka typer av fel man vill upptäcka när man väljer vilken metod man vill använda. De första två handlar om att låta en från den tänkta målgruppen använda produkten antingen i en kontrollerad miljö exempelvis laboratorium eller "in the wild" dvs där användaren rör sig naturligt. Metoder som inte inkluderar användaren är exempelvis heuristisk evaluering och walkthroughs. I heuristisk evaluering "jämför" man sin produkt med en uppsättning principer, heuristics. Vad gäller walkthroughs kan man göra antingen en kognitiv eller en pluralistisk walkthrough. I det tidigare fallet samlar man designern och experter och man går igenom en problemlösningsprocess där man försöker simulera hur den tänkta användaren skulle gå tillväga i varje steg medan i det senare fallet samlar man användare, utvecklare och experter som tillsammans arbetar sig genom givna scenarier och diskuterar hur man går tillväga när man använder produkten i det givna scenariot. I vårt fall skulle det nog vara svårt att utföra evalueringar med användare men en kognitiv walkthrough skulle nog gå att genomföra. Vi har våra personas baserade på våra fieldstudies och utifrån dem skulle vi kunna sätta oss in i hur användaren skulle gå tillväga för att använda vår produkt. Självklart skulle vi inte upptäcka alla fel men en första evaluering av prototypen skulle hjälpa oss att förstå vilka typer av fel som kan uppstå i en liknande designprocess.

State of the art-analys, Lucia Edwards

Då andra i gruppen har analyserat appen ”Res i Stockholm” som är tillgänglig för mobiler som kör iOS och Android tänkte jag analysera vilka alternativ som finns för de som kör Windows Phone. Jag har därför valt att analysera appen Stockholm Travel med fokus på hur en mindre teknisk person skulle hantera appen.

När appen startas möts man av en menysida där man kan välja mellan att:

•  Planera resa
• Kolla avgångar
• Kolla spårtrafikkarta

Startmenyn

Den enklaste typen av reseplanering görs genom att man väljer vart man avgår från och vart man vill komma, detta kan vara en hållplats som man själv skriver in, en adress som man själv skriver in, val från en lista med de senaste använda hållplatserna, hållplatser som ligger nära eller från en lista med favoriter. Är man inte helt säker på hållplatsens namn kan man börja skriva så ges alla hållplatser som passar in. När hållplatserna har valts kan man välja tid och datum som man antingen vill senast vara framme eller tidigaste åka.

Söksidan

När man har fyllt i sin reseinformation trycker man på en sökknapp och det alternativ som passar bäst in på det man har sökt efter visas, man kan skrolla till senare avgångar genom att swipea åt vänster. För varje resa anges avgångstid och vilket färdmedel man ska ta, t.ex. Buss 601 mot Danderyds sjukhus eller t-bana 14 mot Liljeholmen, och när man är framme. Den totala restiden visas tydligt högst upp med antal byten och ankomsttiden.Från planera resa är det lätt att återvända till startmenyn genom att trycka på hemknappen längst ner.

Sökresultatet

Slutsatserna jag drar av analysen är att Stockholm Travel är en tydlig och välfungerande app vad gäller reseplanering med SL. Huvudmenyn ger tydliga alternativ så det finns ingen risk att man hamnar fel, själva sökalternativen är enkla och skulle kunna hanteras av en mindre teknisk person. Jämfört med Res i Stockholm-appen som finns för iOS och Andoird tycker jag att Stockholm Travel är vänligare för teknikovana personer. Appen är tydligare vad gäller startsidan och att välja startpunkt och destination. En mindre teknisk person skulle antgaligen inte kunna använda alla appens funktioner på det mest effektiva sättet men jag tror att de skulla klara av att söka på en enklare resa.  

Lucia Edwards intervju 1

Två intervjuer gjordes, en på perrongen vid gamla stans tunnelbanastation och en nere vid spärrarna.


Intervju 1

Första intervjun gjordes med en 68-årig dam från Västertorp.

Varför åker du kommunalt?

-Jag kör inte längre

Hur ofta åker du med SL?

-Varenda dag

Bara tunnelbana?

-Ja bara tunnelbana. Det går ingen buss där ute.

Vilken tid på dygnet brukar du åka?

-Vid den här tiden, oftast inte på kvällarna, hem nån gång ibland.

Brukar du ha problem med sittplats?

-Nej

Känner du dig bekväm med att åka tunnelbanan på natten/sent?

-Jag är inte ute så sent men skulle nog inte åka tunnelbanan på natten

Fungerar det med att ta sig till och från perrongen?

-Ja

Hur du kollar du upp resor? Använder du någon app eller online?

-I mobilen

Hur brukar du köpa din biljett?

-I automaten

Vad har du för typ av biljett?

-Pensionär 30 dagar

Fungerar det att köpa biljett?

-Ja, men sommarbiljetter är svårare

Känner du att information har varit lätt att ta del av exempelvis vid inställda avgångar? 

-Den skulle kunna var bättre, ibland säger de det i högtalarna men jag är inte helt säker på att det är helt bra.

Vad tycker du fungerar bra?

-Det mesta

Upplever du några övriga problem med tunnelbanan?

-Skulle kunna var billigare

_________________________________________________________________________________

Intervju 2

Den andra intervjun utfördes vid spärrarna vid gamla stan. Den intervjuade var en 74-årig man från Huddinge.

Varför åker du kommunalt?

-Enklare

Hur ofta åker du med SL?

-Någon gång i veckan

Bara tunnelbana?

-Tunnelbana och pendeltåg

Vilken tid på dygnet brukar du åka?

-Mitt på dagen

Brukar du ha problem med sittplats?

-Nej

Känner du dig bekväm med att åka tunnelbanan på natten/sent?

-Nej, det skulle jag nog inte göra

Fungerar det med att ta sig till och från perrongen?

-Ja

Hur du kollar du upp resor? Använder du någon app eller online?

-Sedan jag är pensionär tar jag det som det kommer, det går som det går

Hur brukar du köpa din biljett?

-På Pressbyrån

Vad har du för typ av biljett?

-Pensionär 30 dagar

Fungerar det att köpa biljett?

-Ja, det fungerar bra

Känner du att information har varit lätt att ta del av exempelvis vid inställda avgångar? 

-Ja faktist, de brukar komma ut med information i högtalarna

Vad tycker du fungerar bra?

-Allt funkar bra

Upplever du några övriga problem med tunnelbanan?

-Nej jag är nöjd

Seminarium 1 - Lucia Edwards

Kapitlen berör hur man hanterar insamling av data, hur det ska analyseras och presenteras och sedan vilka krav som ställs och hur man samlar data för att uppfylla dessa krav. Det mest relevanta i det stadiet som vi är i just nu är nog insamlingen av data. Att bestämma vilken typ av datainsamling vi ska göra och bestämma vilken vår målgrupp är behövs innan vi kan börja komma på idéer till projektet. Då vi kommer att vara ute bland resenärer som inte kommer kunna stå och bli intervjuade av oss hur länge som helst tror jag att structured och semi-structured intervjuer kommer att vara aktuella. Jag har själv varit med om att SL har delat ut questionnaires under resans gång och jag tyckte att det fungerade smidigt så även detta skulle nog fungera för oss. Ofta skickar projektgrupper ut questionnaires via sociala medier exempelvis Facebook men då vi alla har liknande vänner skulle gruppen inte vara så representativ av befolkningen. Innan vi bestämmer oss för att gå ut och börja datainsamlingen är det viktigt att vi har klara mål.

Boken tog upp pilot studies som kan göras innan datainsamlingen på en testgrupp för att upptäcka eventuella brister i tekniken som används, möjligtvis att man kan prova en enkät eller något liknande på någon annan grupp först.

Då vi är flera i gruppen som ska samla in data kommer vi få en viss triangulation då det kommer att vara olika personer som utför datainsamlingen. Vid questionnaires spelar det inte så stor roll men om vi gör intervjuer kommer vi få investigator triangulation.

Vad gäller analysen av data är det viktigt att det behandlas på ett opartiskt sätt och att ingen drar förhastade slutsatser. Då vi är flera i gruppen tror jag att det blir enklare att hålla oss opartiska då vi kan ifrågasätta varandra.

Fråga till seminariet: vilka typer av data gathering ska vi göra? Kommer vi göra flera insamlingar under projektets gång?