Seminarium 2 Tobias Edwards

Evaluation är centralt vad det gäller en produkts design eftersom det fokuserar på användar-vänligheten och hur användaren upplever produkten. Om det finns brister där tror jag det är sannolikt att produkten inte blir särskilt populär. Idag är det viktigt att evaluera produkter eftersom, t.ex. appar, ska inte bara genomföra en uppgift, utan det ska också vara trevsamt vid utförandet. 

Evaluation genom controlled settings involving users har fördelen att man kan tydligt se användbarhetsproblem, men saknar någon användningskontext, här kan man applicera usability testing. Evaluation kan göras genom natural settings involving users, där man inte undersöker användaren i en bestämd miljö, utan i deras naturliga miljö. Sista metoden kallas för any settings not involving users. Personligen tycker jag en kombination av de två första metoderna kan ge bäst resultat, då den sista metoden involverar inte någon användare - i värsta fall har utvecklaren missat något väsentligt. T.ex. är en metod inom sistnämnda evaluation-tekninken heuristic evaluation, där man går genom scenarion och applicerar vanliga användarbeteenden utan att kontakta användarna.

Evaluation där utvecklaren inte kommer i kontakt med användaren kan bero på att det är för dyrt, eller svårt att inblanda användaren i designen. Vid hueristic evaluation är det bra om man är flera utvecklare som försöker identifiera problemen eftersom, medan en person kan la lätt att identifiera usability principles, kan en annan person kanske har väldigt svårt att se felen i en design. Då blir det istället en fråga om kostnad: fler utvecklare ger mindre fel, men kostar mer att anställa. 
 
Ibland kan tidig evaluation, opportunistic evaluation, användas för att hitta fel i en design innan det blir för dyrt/svårt att fixa. Viktiga saker att tänka på vid evaluation är reliability, validity, ecological validity, biases och scopen. I all forskning tror jag att dessa punkter är viktiga att ha i åtanke eftersom det påverkar trovärdigheten av en tes (i vårt fall motivering till en design). Om det inte går att återskapa resultaten (reliabilty), om fel metod används vid undersökning (validity) eller om data görs selektivt (bias) kan slutsatsen av en studie inte vara pålitilig.

Ett annat sätt att testa en design är med så kallad walkthroughs, som är uppgift-specifica, d.v.s. utvecklare planerar en uppgift att utföra och notera problemen med användbarheten. Jag tycker dock att denna metod kan vara dyr för företyg då jag tror att det skulle ta lång tid att genomföra för flera olika uppgifter. En variation är cognitive walkthroughs där vid varje steg i uppgiften ställer den som genomför uppgiften sig ett antal frågor angående användbarheten. Ytterligare en metod är pluralistic walkthrough som tilllåter utvecklare och användare samarbeta för att förbättra användbarheten. Jag tror en cognitive walkthrough kan vara bra tidigt i designprocessen, och sen senare använda pluralistic som hjälp att fixa det man missat.

Analytics är en metod för att evaluera användartrafiken i ett system, t.ex. en hemsida. Dessa i samband med visualiseringsverktyg kan tydligt visa ett systems designfel. Lifelogging är evaluation av GPS-data och personlig användarinfo, vilket måste behandlas försiktigt för att undvika integritetsfrågor.

State-of-the-art-analysis SL hemsida Tobias Edwards

Sl:s hemsida kan man komma åt via    http://sl.se

Utformningen
Direkt när jag kommer in på sidan märker jag att man valt ett blå-vitt tema. Allt, knapparna, inmatningsfälten och informationsrutorna, har väldigt rutiga former, det finns väldigt litet som har en rundad form. Mitt i sidan har en karta över Stockholm placerats med en reseplanerare till vänster om kartan. Överst på sidan finns knappar som tar en till bl.a. reseinformation, biljettinformation och traffikinformation. 
                                                       Här ser man Sl hemsidans framsida

Användbarheten
För att testa användbarheten trycker jag runt på de olika knapparna. De är väldigt känsliga och behöver inte tryckas flera gånger för att få komma fram. När jag testar att söka på en resa, t.ex. Slussen till T-centralen då det är den resa vi undersöker, skriver jag in Slussen i "från station - fältet", då dyker upp ett förslag "Slussen (Stockholm)" som jag trycker på. Sedan skriver jag in T-centralen i "till station - fältet" och "TCentralen (Stockholm)" dyker upp på alternativ och jag väljer den. Sedan har jag möjligheten att välja till om jag vill "åka nu", "åka tidigast" eller "framme senast". Sist så trycker jag på sök-knappen, Direkt får jag flera alternativ såsom bilden nedan till höger visar. Bredvid de olika reseföreslagen ges även en kartbild på hur resan går (bild nedan till vänster). Som vi ser nedan visas resan för gröna linjens nr 17 kl. 12:16 - 12:20.

                                     



















Sammanfattning
Hemsidan fungerar bra i allmänhet, dock kan det vara lite förvirrande med så många knappar och så mycket information instoppat kring självaste reseplaneraren. Jag tror att de personer som använder denna hemsida är framförallt de som jobbar eller går i skolan eftersom det är viktigt för dem att komma fram i tid. Den känsla jag fick utifrån fältstudierna var att pensionärer inte oroar sig så mycket över när tågen går, de två jag frågade sa att de kollade aldrig upp när tågen går utan "har det i huvudet", vilket skulle tyda på att de inte använder SL:s hemsida. Jag tror SL har försökt att nå så många som möjligt med sin hemsida, men jag har lite känslan av att den är mer anpassat för vana användare av sådan teknologi. Hemsidan är inte alls anpassat för turister och andra som inte kan svenska, att hitta knappen "Visitor information in English" tog alldesles för lång tid då knappen var längst ned på sidan gömd bland andra knappar som redan förekommer överest på sidan. Det skulle vara bättre att t.ex. placera en brittisk flagga överst i något hörn som tydligt visar att här kan du byta till engelska. Dock gick det att söka på "english" i hemsidans söktjänst vilket hänvisade mig till den engelska verisionen av sidan, vilket var bra. Men söktjänsten är ganska begränsat på så sätt att jag måste söka på exakt rätt sak för att hitta det jag letar efter. T.ex. säg att jag vill veta vilken biljett jag behöver för att åka med SL-båten, då söker jag på "båtbiljett" utan några träffar, men söker jag enbart på "båt" hittar jag svaret. Det syns att sida har följt en bra design struktur med prototyping, där man har främst fokuserat på reseplaneraren och sedan expanderat initial conceptual model, bl.a. genom att tilläga en karta som tydliggör resan.
Jag tror att denna hemsida skulle gynna pensionärer väldigt mycket om det gick att få fram att den finns och sedan visar hur man kan använda den för att vara tidseffektiv i sitt resande.

Tobias Edwards Intervju 1 & 2 - 11/03-2016

Intervju 1

Intervjun gjordes på fredag den 11e mars klockan 13:06 vid Gamla Stans tunnelbanastation. Det var en solig, men kylig eftermiddag. Intervjun hölls på perrongen med en 79-årig dam från Stuvsta. 

Intervju 1

Varför åker du kommunalt?

-Därför att jag inte har en bil längre

Hur ofta åker du med SL?

-Ett par tre gånger i veckan nu när jag är pensionerad, förr åkte jag varje dag

Bara tunnelbana?

-Nej, jag åker buss för jag bor ute i Stuvsta. Så jag åker buss till tunnelbanan

Vilken tid på dygnet brukar du åka?

-Nu när jag är pensionerad så åker jag ofta vid 11-12 och på eftermiddagen. Försöker undvika rusningstid.

Brukar du ha problem med sittplats?

-Nej, tycker inte det. För det mesta när jag inte åker i rusningstid.

Känner du dig bekväm med att åka tunnelbanan på natten/sent?

-Nej, då använder jag ofta taxi. Det är inte så kul att vara på tunnelbanan på natten.

Fungerar det med att ta sig till och från perrongen?

-Ja, det fungerar. Finns ju hissar och trappor.

Hur du kollar du upp resor? Använder du någon app eller online?

-Nej, jag tillhör de levande dinosaurierna. Jag har en mobil men använder den inte. Man har i huvudet när saker går.

Hur brukar du köpa din biljett?

-Fyller på på Pressbyrån

Vad har du för typ av biljett?

-Reskassa som man laddar

Fungerar det att köpa biljett?

-Ja, det är smidigt tycker jag.

Känner du att information har varit lätt att ta del av exempelvis vid inställda avgångar? 

-Det skulle kunna var bättre med information så att man slipper vänta

Vad tycker du fungerar bra?

-Det mesta

Upplever du några övriga problem med tunnelbanan?

-Nej, jag tycker det mesta funkar bra.

_________________________________________________________________________________

Intervjun gjordes på fredag den 11e mars klockan 13:35 vid Gamla Stans tunnelbanastation. Det var en solig, men kylig eftermiddag. Intervjun hölls på perrongen med en 68-årig man från Nockeby.

Intervju 2

Varför åker du kommunalt?
-Det är mycket enklare, jag gillar inte att köra bil i stan.

Hur ofta åker du med SL?
-Det är inte ofta, en gång i månaden

Bara tunnelbana?
-Buss också, till tunnelbanan

Vilken tid på dygnet brukar du åka?
-Mitt på dagen, jag vill inte vara ute i rusningstid

Brukar du ha problem med sittplats?
-Nej

Känner du dig bekväm med att åka tunnelbanan på natten/sent?
-Nej, egentligen inte. Ofta är jag inte ute så sent

Fungerar det med att ta sig till och från perrongen?
-Ja, det funkar men ibland är det kö till hissen.

Hur du kollar du upp resor? Använder du någon app eller online?
-Jag kollar inte upp, jag vet när de går

Hur brukar du köpa din biljett?
-På Pressbyrån

Vad har du för typ av biljett?
-Reskassa

Fungerar det att köpa biljett?
-Ja, det fixar dem i kiosken

Känner du att information har varit lätt att ta del av exempelvis vid inställda avgångar? 
-Ja, jag tycker det funkar

Vad tycker du fungerar bra?
-Allt

Upplever du några övriga problem med tunnelbanan?
-Nej

Observationer från båda intervjuer:

Inte många människor på perrongen. De flesta äldre eller skolklasser. Många rörde sig till den del av perrongen som var i solen.

Bild på miljön:

                                        Flesta står borta vid solen då det var kallt i stationen

Allmänt tycker jag att våra intervjuer följde en strukturerad form, vilket kan bero på att många av de vi frågade väntade på tåg och hade inte hunnit besvara allt med utvecklade svar. Miljön var inte kontrollerad också p.g.a. att resenärerna inte har tid att stanna upp och genomföra intervjuer som tar lång tid. Vi tillämpade randomized selection så att resultaten från intervjuerna kan fortfarande ses som allmängiltiga. Eftersom jag gick ut vid ett annat tillfälle än resterande gruppmedlemmar blir det någon form av triangulation, vilket är bra för lite perspektiv på situationen. Förhoppningsvis när vi jämför våra intervjuer och sammanfattar så kommer vi se recurring patterns och functional requirements som kan hjälpa oss att see vad våran design bör fokusera på, samt att vi kanske kan ställa lite mer specifika frågor och låta den intervjuade utvecklia sina svar, t.ex. med hjälp av think-aloud technique.  

Seminarium 1 Tobias Edwards

Tobias Edwards                                            tedwards@kth.se

Av de nämnda data recording metoderna tycker jag att interviewer skulle underlätta förståelsen av vad målgruppen vill ha, då questionnaires och observationer kan feltolkas av användare och utvecklare, respektive. Nackdelar med interviewer är att de kan ta lång tid att genomföra ordentligt, vilket användaren kanske inte har tid för. Därför kan det vara bra att tillämpa triangulation, t.ex. genom att variera vilken datainsamlingsmetod man använder beroende tiden: på morgonen måste de flesta skynda sig, vi tillämpar en questionnaire; under lunchtiden finns det tid för intreviewer etc. Alternativt variera questionnairena så att under lunchen ha med rating scales så att få bättre förståelse över sin målgrupper.
Genom att fältstudierna anpassar sig efter etnografiska principer kan man förstå varför en grupp personer beter sig på ett särskilt sätt. Etnografisk data är sådan att forskaren studerar personer utifrån deras perspektiv och att forskaren försöker sätta in sig i situationen utan att ha dragit slutsatser i förväg.
I kontrollerade  miljöer, t.ex. laboratorium, är undersökningen mer inriktat på vad användaren gör, till skillnad från ute i fältet där hur användaren interagerar med omvärlden; människor och saker, spelar roll. I fältet tycker jag att man bör undvika datainsamlingsmetoder som potentiellt kan förstöra det man är ut efter, t.ex.think-aloud technique, då jag tror att den kan tillfälligt förändra hur en person tänker, eller att det blir väldigt svårt för personen att ordagrant uttrycka vad de tänker.

Det går att analysera data bl.a. genom kvantitativ analys och kvalitativ analys. Den förstnämnda handlar om att omvandla data till siffror och sedan applicera metoder såsom medelvärde, median och procent för att kunna dra slutsatser. Två metoder för kvalitativ analys är recurring patterns, som handlar om att se mönster i användningen, och categorizing data som handlar om att kategorisera data så att det blir lättare att se var problemen finns. Jag tror dock att dessa två metoder kan vara svåra att tillämpa eftersom det i slutet handlar om en tolkning av utvecklaren som kan bli fel. Vi kan också tillämpa grounded theory som handlar om en kvalitativ analys som bygger på insamlad data och inte på förutbestämd teori. En fördel som jag ser med denna metod är att forskaren letar inte efter något specifikt och därmed riskerar inte att ignorera data som är viktig men inte håller med en förutbestämd teori.

Två viktiga begrepp är task description och task analysis, som tillsammans beskriver vad som ska göras, varför det ska göras och hur det ska göras. Dessa är viktiga i ett projekt för att kunna hålla sig till deadlines och möta användarens behov.