Evaluering gör man för att kolla så att designen fungerar
bra, vad som kan förbättras och om den över huvud taget passar målgruppen. Det
är lätt att tappa målgruppen på vägen när man designar en produkt, för att i
slutändan ha en design som inte kommer användas. Därför använder man sig av
evaluering. Evaluering kan vara formativ eller summativ. Formativ evaluering
sker under själva designprocessen, medan summativ evaluering sker när designen
är klar.
Evalueringen kan se ut på olika sätt. Den kan
ske både med och utan användare i antingen kontrollerad eller naturlig miljö.
Med användare kan man använda sig av exempelvis fältstudier där man helt enkelt
testar hur användaren hanterar produkten. Detta kan göras antingen där
produkten är menad att användas eller i kontrollerad miljö, till exempel i ett
labb.
Ett annat sätt att evaluera är genom så kallad
heuristisk evaluering. I detta alternativ undersöker kunniga i ämnet designen
för att se om den uppfyller de riktlinjer föregående designer fastställt som
fungerande. På detta sätt kan en design som är intuitiv för användaren skapas,
då den känner igen funktioner i designen från föregångare.
Hela evalueringsprocessen är till för att se
om produkten är användbar i verkligheten, så det är viktigt att designteamet
verkligen analyserar och tar till sig av processens resultat. Då är det värt
att tänka på exempelvis partiskhet, huruvida evalueringen verkligen undersökt
designens hållbarhet och att evalueringen är trovärdig.
Diskussionsfråga: Kan vi använda oss av
heuristisk evaluering? Hur gör vi det i google glasses designen om det inte
finns någon etablerad föregångare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar